fb


2015-01-14 15:20

Därför behövs energikommissionen nu

| Mer

Allmänt Den socialdemokratiskt ledda regeringens mål är att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet senast år 2020. Det är ett ambitiöst mål som kräver insatser för stärkt samverkan, bättre innovationsklimat, bättre förutsättningar för att starta företag och att kunna exportera mer till växande marknader.

I det avseendet är Sveriges framtid är starkt förknippad med vår industriella produktion.

En stor del av BNP-tillväxten senaste 20 åren har sin grund i industrin. Tillverkningsföretag
tillsammans med industrinära tjänsteföretag sysselsätter tillsammans en miljon människor i vårt land idag. Att svensk industri fortsätter att vara framgångsrik är därför av stor betydelse för hela näringslivet och vår framtida välfärd. Sverige har en stor industrisektor som använder mycket energi, varför en konkurrenskraftig energiförsörjning, inte minst el, som uppnår högt ställda klimatmål krävs.

Detta gör att frågan om vårt framtida energibehov är central för Sverige att diskutera och fatta beslut i. Formen för detta blir en energikommission. Svenska företag och konsumenter ska kunna lita på att det finns en trygg energiförsörjning, för att våga investera och satsa för framtiden. Det förutsätter att aktörerna inom energisektorn får rimligt långsiktiga spelregler och stabila villkor för sin verksamhet. Spelregler som skapar förutsägbarhet och vilja till investeringar, som i sin tur medverkar till konkurrenskraftiga energipriser och ger rimliga förutsättningar för en klimatsmart produktion.

Dessvärre har den svenska energipolitiska debatten de senaste 30 åren nästan uteslutande handlat om en enda sak, för eller emot kärnkraft. En låsning som lett till ett utarmat debattklimat. Inom ramen för en energikommission måste vi förmå att vidga
diskussionerna, kunna att se framåt och med en tydlig omvärldsutblick. Några exempel på frågor att ställa och som kräver svar:

? Inom EU ser vi ett ökat inslag av säkerhetspolitik prägla de olika medlemsstaternas

agerande. En utveckling som leder till en mer nationalistisk energipolitik. Detta skapar frågetecken och en utveckling stick i stäv med vad EU-kommissionen förordar.

Uppbyggandet av kapacitetsmarknader är tydliga och oroväckande tecken, vilka blir effekterna för vår del?

? Den så kallade skiffergasrevolutionen i främst Nordamerika har haft stor prispåverkan på energimarknaden i Europa och lett till kraftiga prisfall på exempelvis kol. Fortsätter den utvecklingen?

? Vilka blir konsekvenserna av en mer sammanlänkning mellan Europas länder och ökad överföringskapacitet?

? En energikommission har att sikta på hur såväl produktions- som konsumtionsförutsättningarna ser ut om cirka 20-25 år. Hur stor andel av den svenska industrin är då det som vi idag kallar elintensiv?

? Hur ser privatkonsumtionen av el ut då? Har vi fått en ökad efterfågeflexibilitet?

? Hur stor del av transportsektorn är elektrifierad 2035?

? Hur mycket förnybar energi kan vi i Sverige producera och till vilket pris?

? Vilken potential finns det egentligen för energieffektivisering?

? Vad kostar framtidens distribution, det vill säga elnät och inte minst, vem äger dem?

Frågorna är i nuläget fler än svaren. Därför behöver många delta i arbetet med

energikommissionen, näringsliv, kraftproducenter, forskare, konsumentföreträdare och politiska beslutsfattare. Vi Socialdemokrater är övertygade om att Sverige tjänar på en energimix som är hållbar och konkurrenskraftigt över tid. Genom investeringar i förnybar energi, energieffektiviseringar och en blocköverskridande överenskommelse om den framtida inriktningen, kan vi skapa en politik som omfattar hela energiförsörjningen.

Tillgång till energi- och el till rimliga priser både för industrin och hushållen är för viktigt för att det ska vara ett område att politiskt bråka om. Det inser svenska konsumenter och det inser vi.

Ingemar Nilsson Riksdagsledamot (S) Näringsutskottet, energipolitisk talesperson



Annons



billiga resor