fb


2013-04-25 21:05

Sverigefonder vinnare även när det krisar

| Mer

Fondnyheter Fondbolagens förening publicerar i dag den omfattande studien ”Sparande i turbulenta tider” om sparandet under de senaste 15 åren, 1998-2012. Det rör sig om en omvälvande period med tre mycket olika femårsperioder – först IT-kraschen, sedan en återhämtningsperiod och därefter finanskrisen.
Flera kriser under 15-årsperioden har gjort att obligationsfonder generellt har stått sig väl med en genomsnittlig avkastning på strax över 100 procent, motsvarande 4,8 procent per år. Aktiefonder har i genomsnitt gett ungefär lika mycket.
Slående i rapporten är hur väl svenska börsen har stått sig, såväl under 15-årsperioden som under både kortare och längre tidsperioder. Sverigefonder har gett nästan dubbelt så hög avkastning som både aktiefonder och obligationsfonder, 186 procent, eller 7,3 procent per år. Sverigefonder står sig även bra i konkurrensen med tillväxtmarknader.
"Att vissa tillväxtmarknadsfonder har varit fördelaktiga är väl känt. Men att Sverigefonder klarar sig så bra är något som borde uppmärksammas mycket mer. Med tanke på att svenska fondsparare har en relativt stor andel av sitt sparande i Sverigefonder är det extra glädjande", säger Fredrik Pettersson, chefsanalytiker och rapportförfattare tillsammans med Fredrik Hård.
"Förklaringen är att svensk ekonomi har varit relativt stark, exporten är stor och många svenska börsbolag verkar globalt. På så sätt får också sparare med Sverigefonder ökad riskspridning och även del i värdeökning som sker i tillväxtländer."
Några andra exempel från rapporten om perioden 1998-2012:
• Fondförmögenheten i Sverige har i det närmaste fyrfaldigats, från drygt 500 miljarder kronor till strax över 2 000 miljarder. Nettosparandet i fonder har uppgått till i snitt 63 miljarder kronor per år.
• Hushållens fondförmögenhet har ökat med 1 253 miljarder kronor, varav 417 mdkr kommer från värdeökning (33 procent).
Förmögenheten på sparkonto har ökat med 837 mdkr, varav 47 mdkr kommer från värdeökning (6 procent).
• Nästan allt av hushållens nysparande i fonder har under 2000-talet gått till pensionssparande.
• Sparkvoten har varit negativ när det obligatoriska sparandet till premiepension och tjänstepension räknas bort, vilket betyder att hushållen konsumerat mer än sin disponibla inkomst.



Annons



billiga resor